70 procent av de svenska cheferna efterfrågade mer kreativt tänkande hos medarbetarna. E24 har intervjuat Pouya Ashkan som är innovationsdirektör på Lunds universitet om det svenska innovationsklimatet, och han hade mycket bra att säga tycker vi:

”Man sitter inte och “tänker utanför boxen” utan innovation handlar om att våga testa saker och avsätta resurser för att göra misstag.”

”Svenska individer är inte sämre på att tänka utanför boxen. Istället handlar det om företagskultur. I en väldigt slimmad organisation så finns det inte samma möjligheter att tänka fritt och våga testa”

Och när det gäller den svenska skolan…

”Jag tycker i grund och botten att kreativt tänkande inte är något man lär ut, utan att det är en kultur. En kreativ kultur kan i sin tur visserligen genomsyra ett universitet.”

Läs hela artikeln här >>

”Klart skolan ska vara lika för alla, men saken är den att alla elever inte är lika” skriver fem ungdomar i Sundsvalls Tidning.  Alla fem går på Thorén Business school i Sundsvall.  Med sin insändare” Friskolor öppnar möjligheter” har de lagt sig i debatten om friskolor. Vi i Go-teamet gillar handlingskraftiga människor. Människor som aktivt vill vara med och skapa sin nutid och sin framtid. Dessa ungdomar vill och vågar ta ställning. Go gillar, Go diggar och Go önskar dem lycka till med sina fortsatta studier

Nyfiken att läsa hela artikeln av Malin Karlsson, Michel Nzue, Daniel Nijad, Julia Medelberg och Emelie Andersson? Gör det >>här>>

”Jobb är ingenting du får – utan något du skapar och skaffar dig själv. Först börjar man med att skaka av sig sin fin-i-kanten-rock och lata attityd och sedan använder man sina två ben och går gata upp och gata ner och knackar på hos alla butiker och restauranger. Det finns inget som gör mig mer upprörd än unga som säger att politikerna måste skapa fler jobb. Det är så sorgligt att vi bor i ett land där så många på fullaste allvar tror att någon annan kan skapa jobb.” Det skriver Linda Skugge i en krönika på Aftonbladet idag och jag kan inte annat än hålla med. Det är just det som är kärnan i entreprenörskap – att ta ett aktivt ansvar över sin egen försörjning och skapa mervärden som andra är beredd att betala för. Det kan vara en arbetsgivare, en kund eller en granne, men nån måste tycka att det är värt det. Ungdomar behöver mer drivkraft, mer kreativitet och mer ansvarskänsla – då skapas jobben. Läs Lindas krönika här.   

”Medicinera inte barn med ADHD, träna dem i entreprenörskap och ledarskap”. Det är en av åsikterna i ett av de mest inspirerande talen på TED. Cameron tycker att vi borde uppfostra barn till entreprenörer och jag kan inte annat än hålla med. Däremot skulle jag vilja vidga perspektivet och lägga till att bara för att man är en entreprenör behöver man inte starta företag eller drivas av att tjäna pengar. Däremot måste man ha förståelse för att det alltid krävs mer pengar in än ut om man ska skapa hållbarhet.

Ordet entreprenör är ett samlingsnamn för en person som är nyfiken, hängiven, initiativtagande, modig och kreativ osv.

Jag tror att alla födds entreprenörer! Under uppväxten lär vi oss att vara elev, student, anställd. När vi går in i de rollerna kväver vi entreprenören i oss. Några klarar inte av anpassningen och blir stämplade outsiders eller ”diagnostiserade”. Det är så frustrerande tycker jag för då säger samhället att det är fel att vara på ett visst sätt. 

Detta gäller oavsett profil och ålder. Jag tror alla människor skulle känna större meningsfullhet och glädje om rädslan att göra fel minskade och vi uppmuntrades att följa vår inre drivkraft (=entreprenörskap).

Nedan kan du lyssna på Cameron och hans åsikter på samma tema:

Nya klokheter från Sir Ken Robinson: låt människor syssla med vad de älskar och de kan göra storverk, försök stöpa dem i samma form och du släcker deras passion… Vårt skolsystem är förlegat och separerar eleverna från deras talanger, det krävs ett helt nytt tänk i skolan om vi ska anpassa oss till hur världen ser ut idag.

Det finns alldeles för många som tar sig genom livet och tycker att det är okej, mest av allt längtar de till helgen. När man gör något man inte riktigt gillar känns 5 minuter som en timme. Pysslar man med det man älskar känns 1 timme som 5 minuter och energin flödar. Så säger Sir Ken och jag kan inte annat än att hålla med.

Jag gillar även hans liknelse mellan skolsystemet och snabbmatskedjor. Snabbmatskedjan levererar samma mat till alla kunder genom en välplanerad och industrialiserat organisation – resultatet blir mat som är dålig för din hälsa. Ett skolsystem som är linjärt och odynamisk gör samma sak för hälsan.

Fram för en skola som förändras beroende på eleven som en plattform för att utveckla dennes talanger och förmågan till problemlösning. Så gör vi våra ungdomar redo för den förändliga och dynamiska miljön som finns utanför skolans väggar.

Ska politiska partierna få informera om sin politik på skolor eller inte är en fråga som diskuteras flitigt inför höstens val. Frågan grundar sig i att Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna blivit portade från en rad svenska skolor och en del anser att det strider mot tryck och åsiktsfrihet. Vissa skolor väljer nu att porta alla partier för att slippa ta emot vissa partier. Andra skolor har förbjudit ”bokbord” i skolans korridorer och arrangerar istället valdebatter för att skolan lättare ska kontroll.

Enligt en regeringsdom har skolor rätt att avgränsa debatter till enbart riksdagspartier, men om skolan då måste tillåta partier som inte får debattera tillträde att informera på skolan vid ett annat tillfälle är nu Skolverkets uppdrag att se över. I februari gav utbildningsminister Jan Björklund Skolverket i uppdrag att ta fram ”tydligare riktlinjer för att undvika att man stänger ute de politiska ungdomsförbunden”.

Frågan belystes i ett längre reportage i SVTs Aktuellt igår, där det efter en undersökning kommit fram att 14% av rektorerna tycker att politikerna stör undervisningen, se klippet här >>

Även Lärarförbundet har tagit upp frågan här >>

Vi kunde inte sagt det så mycket bättre själva…

Idag överlämnade Skolverket en rapport till regeringen med förslag på hur den nya gymnasieskolan ska utformas. 2009 fick de i uppdrag att utifrån regeringens riktlinjer ta fram dessa förslag, som 150 experter från olika brancher har varit med och arbetat igenom. Flera radikala förändringar föreslås. Bland annat vill man göra gymnasieskolans program färre och mer olika varandra och ett nytt ämne kan komma att införas på humanistiska programmet – ”människans språk”.

En av de riktlinjer Skolverket fått från regeringen är att entreprenörskap ska införas på schemat. Rappporten föreslår därför att entreprenörskap ska vara obligatoriskt i flera olika program och finnas tillgängligt som tillval i resten. Man vill också göra branchernas inflytande i skolan större, speciellt i yrkesprogrammen. Regeringenkommer nu att granska Skolverkets rapport och bestämma om eventuella ändringar innan de tar beslut om den nya gymnasieskolans utformning, som ska börja gälla 2011.

Läs mer här!

Anna Angelin, forskare i socialt arbete vid Lunds universitet, har lagt fram en ny avhandling med ett oroväckande resultat: Den som är arbetslös under sin ungdom löper större risk att utsättas för ett permanent utanförskap, även i vuxen ålder. Detta har hon kommit fram till genom att undersöka vad som hände med de ungdomar som sökte sig ut på arbetsmarknaden under 90-talets lågkonjunktur.

- Det är oroväckande siffror med tanke på att dagens ungdomsarbetslöshet riskerar att bli högre än den var på 90-talet, säger Anna Angelin i en intervju på Lunds Universitets hemsida. En viktig sak som avhandlingen tydligt visar är att den relativt vanliga uppfattningen om att ungdomar tycker att det mer ok än vuxna att gå på socialbidrag är inte alls stämmer. Tvärtom vill de absolut jobba och de tycker att arbetslösheten är eländig, menar Anna Angelin. Läs mer här.

I Trelleborg har yrkesprogrammen på Söderslättsgymnasiet tagit ett ovanligt grepp: de skickar lärarna på praktik. Tanken är säkerställa utbildningens kvalitet genom hålla sig uppdaterade om branchernas utveckling. Två-tre dagar per läsår ska lärarna praktisera på några av de 35 företag som skolan har kontakt med och först ut blir lärarna på handels- och måleriprogrammen.

Frans Hellstrand driver en färghandel i Trelleborg och är en av initiativtagarna till den planerade kompetensutvecklingen.

- Vi har sett att eleverna inte kan allt de behöver kunna när de kommer ut i arbetslivet. Alltså satsar vi på att bland annat ge dem verktyg så att de utvecklas i samma takt som branschen, säger han till Trelleborgs Allehanda.

Bild: Jan Larsson, lärare på Säderslätts måleriprogramm och Frans Hellstrand på Asks Färg. Bilden kommer ifrån Trelleborgs Allehanda.